Har strömedlet någon betydelse?
Fukthantering spelar en stor roll för en lyckad kompostering, både för bioavfall och toalettavfall. En för torr kompost bryts inte ner, medan en för blöt massa ruttnar och börjar lukta. Dessutom förbättrar strömedlet ofta kompostens struktur. Kompostmassan bör vara luftig så att processen får tillgång till syre – därför behövs strömedel!
Men spelar det någon roll vilket strömedel man använder?
Det finns många olika typer av strö att köpa, och många svär vid egenproducerat strömedel. Ofta är det inte så noga vad man använder, men i vissa situationer kan valet göra skillnad. Här är några tips:
- Många tillverkare och konsumenter har slutat använda torv som strömaterial eftersom torvutvinning anses skadlig för miljön.
- För inomhusbruk är pellets det bästa alternativet, eftersom de inte dammar och är renligare i användning. Näranaturen erbjuder både trä- och halmpellets som strömedel.
- Komposter och toaletter har olika krav på strömedel. Till exempel kräver torrtoaletter med automatiska omrörare ett finfördelat strö. Större, hårda bitar i ströet kan fastna i rörliga delar och orsaka skador.
- Mycket finfördelat strö kan också vara problematiskt i vissa torrtoaletter, eftersom det kan damma och sugas in i ventilationen, vilket med tiden kan täppa igen fläkten. Därför är det bra att kontrollera elektriska kanalfläktar ungefär en gång per år.
- Ströets fuktighetsgrad spelar också en roll. Om det är för fuktigt kan det frysa till en hård klump under vintern och bli oanvändbart. Detta är särskilt ett problem med torvströ.
- Strömedel måste ofta transporteras till stugan, bäras, eller tas med i båt. Då blir vikten på förpackningen viktig. Näranaturens Kitee-strö är överlägset i detta avseende – en 40-liters säck väger endast cirka 2 kg!
- Strömedel tillverkade av återvunnet material är en dubbel miljögärning. Näranaturen erbjuder både halmpellets gjorda av restprodukter från jordbruket och Kitee-strö, som tillverkas av vass från restaurerade övergödda sjöar.
- Hemmagjort strö kan fungera utmärkt! Vissa hackar vass från sin sommarstugetomt, medan andra använder torrt trädgårdsavfall, såsom torra löv. När man gör eget strö är det viktigt att tänka på några grundläggande saker. För det första är torkning avgörande, eftersom hemmagjort strö absorberar fukt effektivt först när det är ordentligt torrt. För fuktigt strö fungerar inte som det ska och kan till och med orsaka luktproblem i komposten. Finfördelning påskyndar nedbrytningen, så ju mindre man hackar vassen, desto bättre blandas den i komposten och fungerar som strömedel.
- Barrträdens barr och delar är inte särskilt lämpliga som strömaterial, eftersom de innehåller ämnen som lignin och antimikrobiella föreningar som bromsar nedbrytningen. Komposteringen av barrträd kan effektiviseras genom att finfördela barren och grenarna, vilket påskyndar nedbrytningen. Barren bör inte tillsättas i komposten ensamma, utan blandas med annat material såsom gräsklipp, löv, matavfall eller strö, så att de utgör högst 10–20 % av kompostmassan. Träspån kan göra kompostmassan för kompakt och därmed försämra luftcirkulationen. Om barren gör komposten för sur kan en liten mängd träaska eller krossade äggskal tillsättas för att balansera pH-värdet. Å andra sidan fungerar barren utmärkt som marktäckning runt växter som tål sur jord, såsom blåbär och rhododendron.
Tillbaka till grunderna
Genom att testa sig fram hittar man säkert ett strömedel som passar både för köksavfallskompostering och torrtoaletten. Det är en god idé att utnyttja torrt material från den egna tomten. Strömedlet spelar en så stor roll i komposteringen att det till och med kan rädda en för blöt och illaluktande kompost på nolltid. En rejäl mängd strö, omrörning – och snart är allt i balans igen!
*****
Har du några frågor? 💚
